Mobilitet och tillgänglighet i landsbygdsområden

MARA är ett EU-projekt som samlar 25 partners från nio länder kring Östersjön.  Partnerskapet består av regionala och nationella offentliga förvaltningar samt universitet. Trafikverket har en aktiv roll som partner och deltar tillsammans med Högskolan Dalarna.

– Vi har ett flertal gemensamma utmaningar för landsbygdsområdena inom Östersjöregionerna och ser därför en stor fördel i att samverka kring dessa frågor, säger Malcolm Lundgren, samordnare för projektet i Trafikverket.

Bilberoendet blir stort i glesbygd på grund av bristande kollektiva lösningar samt svårigheter med och brist på digitala lösningar. Stora variationer i befolkningsunderlag blir också svårhanterliga i områden med hög turism.

– MARA har analyserat den faktiska rörlighetsefterfrågan hos invånare och turister utifrån nuvarande möjligheter. Ambitionen är att på sikt öka kapaciteten hos regionala och lokala transportaktörer för att möta varierande behov av rörlighet, berättar Malcolm.

Verktyg för att visualisera rörlighetsmönster

Under projektets gång har mobilitetslabbet vid Universitetet i Tartu utvecklat ett verktyg som kan nyttjas för att visualisera rörlighetsmönster och beräkna rörlighetsstatistik från en mängd olika mobilitetsdata.

Malcolm Lundgren, samordnare Trafikverket. 

Tanken är att det ska fungera som en instrumentpanel genom att informera medborgare, besökare och beslutsfattare om nuvarande rörlighetsmetoder och deras tidsmässiga variationer. Verktyget samlar och bearbetar data från bland annat mobiltelefoner, trafiksensorer, kollektivtrafikkort och cykeldelningssystem. Tester har genomförts i Estland och i Tyskland med ambitionen att kunna anpassa verktyget till andra regioner.

Högskolan Dalarna har tagit fram ett geografiskt informationssystem, ett så kallat GIS-verktyg, för att stödja planeringen i tidiga skeden av infrastruktur och kommunikationer. GIS-analysen förbättrar planeringsprocessen genom att vara ett underlag för nulägesanalys. Det förtydligar och visualiserar nuläget för mobilitet och kan identifiera brister i infrastrukturen.

– Pilottester med GIS metoden visar potential, särskilt i att peka ut skillnader mellan kön och andra särskilda grupper. I Sverige har vi fört dialog med kommunerna i Åre och Malung/Sälen för att se hur resultaten kan användas på bästa sätt och hur det kan tas vidare, berättar Malcolm.

Projektet avslutas i oktober och en slutrapport kommer att levereras under hösten 2021.
Länk till GIS-verktyget finns under nyhetens länkar längre ner.