Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Beslut om plankorsningar

På denna sida kan du läsa om de beslut som krävs när en plankorsning ska förändras.

När en plankorsning på något sätt ska förändras krävs alltid ett så kallat förvaltningsbeslut. Med "förändra" menas en fysisk ombyggnad, till exempel nya cykelbanor, bygga en ny plankorsning eller bygga bort en plankorsning.

  • Innehavaren av järnvägen fattar förvaltningsbeslutet. Beslutet innebär att förändringen ska genomföras och att den är finansierad. Förvaltningsbeslutet startar processen att ta fram utredningar, bygghandlingar och så vidare. Förvaltningsbeslutet är alltså järnvägsinnehavarens interna beslut och skiljer sig inte på något sätt från andra beslut om förändring av järnvägen.

Om förvaltningsbeslutet innebär att kryssmärken, ljussignaler, ljudsignaler och bommar ska sättas upp eller tas bort krävs även ett myndighetsbeslut enligt vägmärkesförordningen (2007:90).

  • Trafikverket fattar myndighetsbeslutet oavsett vem som är infrastrukturförvaltare (spårinnehavare vid spårväg) och oavsett vem som är väghållare. För att fatta ett myndighetsbeslut krävs det oftast beslutsunderlag i form av utredningar, ritningar eller motsvarande.

Se även vägmärkesförordningen 1 kap. 8 §, 6 kap. 1-4 §§ samt riktlinjen TDOK 2015:0311 Plankorsningar – val av skyddsalternativ.

Om ansökan om myndighetsbeslut

Stöd för hur du fyller i ansökan hittar du under Ansökan om kryssmärken och säkerhetsanordningar

Om handläggningen av myndighetsbeslutet

Trafikverket samråder med den statliga väghållningsmyndigheten i den region där plankorsningen finns. Det är Trafikverkets regioner som är statlig väghållningsmyndighet inom sina geografiska områden.

Om stopplikt

Om säkerhetsanordningarna i en plankorsning ska kompletteras med vägmärket stopplikt, är det kommunen eller länsstyrelsen som beslutar genom en lokal trafikföreskrift, enligt trafikförordningen (1998:1276) 10 kap. 3 §.

Kommunen beslutar om stopplikt och ansvarar för att vägmärken sätts upp, tas bort och underhålls i dessa fall:

  • på vägar där kommunen är väghållare
  • på enskilda vägar inom tättbebyggt område
  • i terräng.

Länsstyrelsen beslutar om stopplikt, men den statliga väghållningsmyndigheten (Trafikverket) ansvarar för att vägmärken sätts upp, tas bort och underhålls i dessa fall:

  • på allmänna vägar där staten är väghållare
  • på enskilda vägar utanför tättbebyggt område
  • på enskilda vägar som mynnar ut mot allmänna vägar med statlig väghållning.

Se även vägmärkesförordningen, 1 kap. 6 §.

Om varningsskyltar

Kompletterande varningstexter eller varningssystem, till exempel Se upp för tåg, Låst bom och enkel ljussignal är inte vägmärken och kräver inget myndighetsbeslut.

Plankorsning för "tillfälligt" ändamål

Alla plankorsningar ska hanteras på samma sätt oavsett hur länge de kommer att vara i drift.