Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Sjöfart i samhällsplaneringen

När människor bor och vistas vid hamnars och större farleders influensområden är de nära buller, damm, lukt och andra risker. Samtidigt finns behov och önskemål om stadsutveckling i attraktiva områden. Det kräver planering.

För att sjöfartens kapacitet ska komma omlandet till nytta krävs även planering av infrastrukturen på land. Transportplaneringen behöver ha ett långtidsperspektiv där man optimerar transportsystemet som helhet och pekar ut prioriterade stråk och noder.

Detaljplanering

Vid detaljplanering av hamn ingår all den verksamhet som hör till sjötrafiken, även den som finns på land. Det är till exempel kajer, transportanordningar, magasin, varv, fyrar och lotsbyggnader. Den handel och kontorsverksamhet som hör till sjötrafikens behov inryms också. Om bestämmelsen sträcker sig ut över vatten betyder det att utfyllnad är tillåten, dock först efter prövning enligt miljöbalkens regler.

Kommunen ska enligt plan- och bygglagen (1987:10) i en detaljplan redovisa och ange gränserna för kvartersmark för bland annat anläggningar för trafik, skydds- och säkerhetsområden samt vattenområden för bland annat båthamnar. I första hand bör respektive hamnansvarig kunna redogöra för hamnens geografiska område. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att hamnområdet kan framgå antingen av:

  • hamnordningen
  • Sjöfartsverkets beslut om allmän hamn, eller
  • detaljplan

Sjöfartens intressen

I detaljplanläggning i anslutning till hamn behöver hänsyn tas till framtida markanspråk som hamnen kan behöva i samband med förändrad gods- eller persontrafik. Det är också viktigt att infrastrukturhållare för anslutande infrastruktur är väl insatt i förändrade trafikflöden till följd av hamnens utveckling. Detta gäller såväl för gods- som för persontransporter.

Byggande av broar innebär i allmänhet en avvägning mellan olika färdmedels intressen. Till exempel vill sjöfarten kunna passera med lastfartyg under höga broar utan broöppning, kollektivtrafiken vill minimera antalet broöppningar under högtrafik, medan fotgängare och cyklister vill att bron ska vara så låg som möjligt och att ramperna har en acceptabel lutning.

Hamnens avgränsning

Det finns ingen vedertagen, allmänt gällande definition av begreppet "hamn" i svensk lagstiftning. Transportstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) definierat en hamn som "en plats eller ett geografiskt område som inrättats för att ge service till fartyg". I hamnordningen som beslutas av kommunen för varje hamn finns oftast ett landområde definierat genom att det är utmärkt på en bilagd karta. I Sjöfartsverkets föreskrift SJÖFS 2013:4 förklaras området för allmän hamn som det vattenområde som behövs för verksamheten och att mark- och miljödomstolen beslutar om anläggningar eller åtgärder för att verksamheten ska kunna bedrivas.

Kontakta Trafikverket i strategiska frågor för sjöfarten

Ttill exempel vid:

  • lokalisering av hamnar och terminaler och dess anslutningar till landinfrastrukturen
  • samverkan mellan olika trafikslag på en viss sträcka
  • tvärförbindelser som kan påverka kapaciteten
  • situationer när utpekade riksintressen för sjöfarten kan påverkas.