Genom två kartor (se Kartor med trafikflöden i menyn) får du tillgång till information om trafikflöden och medelhastigheter på det statliga vägnätet.
 
Här kan du också hitta information om trafikarbete och trafikarbetets förändring.
 
Trafikbarometern är ett nyhetsblad som varje månad presenterar trafikförändringen på det statliga vägnätet för olika tidsperioder.

Allmänt om Trafikverkets trafikmätningar

Här får du veta mer om hur Trafikverket genomför trafikmätningar och vilka system vi använder i vårt arbete. Trafikmätningssystemet – Tindra – är ett riksomfattande system för mätning och presentation av fordonsuppdelad trafikinformation på det statliga vägnätet.

Via Tindra har man tillgång till information om vägutnyttjandet i form av årsmedeldygnstrafik (ÅDT), trafikarbete (TA) och trafikförändring.

Informationen används inom Trafikverket bland annat vid planering och vid dimensionering av insatser för drift och underhåll av vägnätet.

Utifrån ovan nämnda informationsbehov har metoder och teknik för insamling och behandling av trafikdata utvecklats. Vid val av mätpunkter har statistiska urvalsmetoder använts för att hålla ett kostnadseffektivt system.
 
Efter ett avslutat mätår bearbetas och förädlas trafikdata med hjälp av statistiska modeller.

Typer av delsystem för helårsmätning

Helårsmätningar finns av tre typer:   

• trafikförändringspunkter (TF), som mäts kontinuerligt
  år efter år, timme efter timme på samma mätplats 
• variationsstudiepunkter (VS), där mätning utförs minst ett år
  på samma ställe
• specialpunkter (SPEC) som kan innehålla data från några månader
  upp till flera år. Punkten behöver alltså inte alltid mätas ett helt år 

Syftet med TF är framförallt att kunna skatta trafikförändringen mellan olika tidsperioder. Trafikförändringen beräknas med hjälp av ett system baserat på cirka 80 helårsmätta punkter fördelade på hela det statliga vägnätet.
 
Punkterna är slumpmässigt utvalda utifrån kriteriet att de ska vara representativa för ett visst bestämt vägnät. Varje mätpunkt representerar en viss del av trafikarbetet på detta vägnät.
 
Trafikförändringen presenteras i Trafikbarometern.

VS ligger till grund för den skattning som görs av ÅDT från stickprovs-
mätningarna. Med hjälp av VS och andra helårsmätningar skapar
man indexkurvor som tillsammans med mätta flöden används vid skattningen.

Stickprovsmätning

Syftet med stickprovssystemet är att skatta trafikarbete (TA) och årsmedeldygnstrafik (ÅDT) för det statliga vägnätet och dessutom  uppdelat på olika redovisningsområden.

Detta kräver ett geografiskt urval, dvs ett urval i rummet. Med utgångspunkt från precisionskrav för olika redovisningsnivåer görs en geografisk indelning i så kallade mätavsnitt utifrån bestämda kriterier. Målet är att indela vägnätet i så homogena avsnitt som möjligt utifrån totaltrafiken.
 
Varje avsnitt väljs sedan ut för mätning enligt en cyklisk modell. När avsnittet fallit ut till mätning mäts det oftast fyra tillfällen under ett och samma år, två vardagsdygn samt två helgperioder med vidhängade vardagsdygn. Total mäts cirka 20 000 avsnitt på det statliga vägnätet.

Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) mäts genom stickprov

Trafikflödet mäts och skattas på det statliga vägnätet. För att kunna mätas har det delats in i cirka 22 000 trafikhomogena vägavsnitt. Trafikmätningar utförs på dessa avsnitt i en mätcykel.

Året är indelat i 103 perioder där vissa består av en helg och andra av vardagarna i en vecka. För varje vägavsnitt väljs slumpmässigt fyra av dessa perioder då trafikflödet mäts. För att få en jämn arbetsbelastning fördelas mätperioderna så att lika många avsnitt mäts varje period.

För inhämtning av trafikdata används trafikanalysator Metor 2000. Utrustningen registrerar fordonstyp, fordonshastighet samt fordonets körriktning. Utrustningen klarar att särskilja 15 fordonsklasser och registrering sker genom slangsensorer eller, på helårsmätta mätplatser, slingsensorer.

Vid skattning av ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken) utnyttjas kunskap om hur trafiken varierar över året. Det är ofta mer trafik på sommaren än på vintern även om så inte är fallet överallt. Om mätplatsen har mycket pendeltrafik kan det vara mindre trafik under semesterperioden. Vissa vägavsnitt mäts hela året för att man skall få olika exempel på årsvariationen. Varje vägavsnitt bedöms sedan likna något av de olika årsvariationsexemplen.

Från vägavsnitt med data för hela året beräknas en indexserie som beskriver hur varje periods flöde förhåller sig till medelflödet under året. Det uppmätta flödet justeras sedan med det indextal som mätperioden har så att varje mätning bättre approximerar årsmedelflödet. Ett medelvärde kan sedan beräknas mellan mätvärdena. Detta görs separat för helger och vardagar som sedan vägs ihop.

Eftersom ÅDT beräknas från ett stickprov av mätningar har skattningen en viss osäkerhet. Standardmetoder för att beräkna osäkerheten fungerar inte bra när man har så få mätningar. Därför används data från helårsräknade punkter för att simulera urval och skattning. Man kan då beräkna hur osäker skattningen i genomsnitt blir. Det visar sig att osäkerheten i stor utsträckning är beroende av hur högt flödet är. Lågt flöde ger större osäkerhet.

Att ha aktuell information om trafiken på hela vägnätet skulle vara mycket kostsamt. Det är därför viktigt att mätningar och skattningar görs effektivt så att man får ut så mycket information som möjligt med så få mätningar man kan.