Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Fakta om buller och vibrationer

Nivån på buller och vibrationer och hur de sprids beror på många faktorer, bland annat fordonsmängd och fordonsslag, hastighet och läget på vägen eller järnvägen, avstånd och typ av mark.

Ljud och buller

Ljud är mycket små tryckvariationer i luften. Tryckvariationerna sprids som vågrörelser och uppfattas av örat som ljud vi hör. Buller är oönskat ljud.

Hur mycket det bullrar från trafiken på en väg eller järnväg, bulleremissionerna, beror på hur vägen eller järnvägen är utformad, vilka typer av fordon och hur stor mängd trafik som kör där och med vilken hastighet.

Hur buller sprids beror bland annat på omgivning, marktyp, topografi, väder och vind. Hus och jordvallar skärmar av ljud. Hårda ytor som asfalt, betong och vatten reflekterar ljudet och sprider det vidare, medan en gräsyta eller skogsmark dämpar. Även bergväggar, murar och informationstavlor kan påverka spridningen. Avståndet och läget på vägen eller järnvägen spelar också stor roll, bullret avtar med avståndet men trafiken från en högt belägen väg kan sprida ljudet mycket långt. Snö dämpar ljuden medan regn gör att bullret från en väg ökar.

Vinden är en annan faktor som påverkar hur långt trafikbullret hörs. Ljud sprids i vindriktningen och når längre i medvind. I Sverige är vindriktningen mestadels sydvästlig. Det innebär att bebyggelse som ligger nordost om vägar och järnvägar är mer utsatt för buller. Temperatur och luftfuktighet har stor betydelse – en kall och klar vintermorgon når ljudet från trafiken tio gånger så långt som en varm sommareftermiddag.

Hur stor bullerstörningen blir inne i en byggnad avgörs av hur husets fasad är konstruerad, om det är byggt av lätta eller tunga material och vilken typ av fönster som sitter i huset. Även rummens interiör avgör hur mycket buller det blir, där mjuka material dämpar. Utomhus kan ena sidan av huset vara bullerutsatt medan den andra sidan är relativt tyst.

I en miljö som annars är relativt tyst kan en enstaka ljudkälla upplevas som ytterst störande, till exempel en slamrande broskarv på en lågtrafikerad väg eller enstaka tunga lastbilar som passerar ett hus på nära håll nattetid.

Vibrationer

Vibrationer är svängningsrörelser som uppstår vid överföring av energi. Hur höga nivåer och hur långt vibrationerna fortplantas beror på en rad faktorer. Vibrationerna blir kraftigast när tunga godståg passerar över lösa jordar, oftast leror. I fasta jordar, till exempel morän, är vibrationsnivån mycket lägre och spridningen betydligt mindre. Till skillnad från bullerstörningar varierar vibrationsstörningar starkt mellan näraliggande och snarlika hus. Det finns inte några enkla samband mellan byggnadstyper, geotekniska förhållanden, fordonstyper och hastigheter.

Trafik på järnväg och väg, främst godstrafik, kan ge upphov till störningar och obehag för dem som bor nära spåret eller vägen. Kraftiga vibrationer som får hela jordmassor att komma i resonans är vanligt förekommande vid frekvenser understigande 10 Hz. I envåningshus brukar det vara värst i vertikal riktning mitt på det största golvspannet. I flervåningshus brukar det vara värst i horisontell riktning på högre våningsplan, ofta det högsta. Normalt orsakar vibrationer från trafik inte skador på byggnader.