Nationellt hastighetsindex beräknas med data från 83 helårsmätta punkter fördelade på hela det statliga vägnätet. Regionala hastighetsindex beräknas med data från mätpunkter som ligger inom trafikverksregionerna Norr, Mitt, Stockholm, Öst, Väst och Syd. Punkterna är ursprungligen slumpmässigt utvalda för att beräkna förändringar i trafikarbetet.

Den aktuella månaden jämförs med samma månad året före. Utvecklingen beskrivs med ett mått som kallas årslänk. Ett så kallat kedjeindex som beskriver utvecklingen över flera år kan beräknas genom att årslänkarna multipliceras.

Basår kan för nationella hastighetsindex väljas från och med 1996 och framåt och för regionala hastighetsindex från och med 2003 och framåt.

Det är också möjligt att för enskilda månader visa osäkerhetstal för indexserien (95-procentigt konfidensintervall).

Varje månad redovisar vi fyra parametrar i hastighetsindexet:

1. medelhastighet
2. andel fordon inom skyltad hastighet
3. andel fordon inom gränsen skyltad hastighet + 5 km/tim
4. andel fordon fordon över skyltad hastighet + 30 km/tim.

Medelhastighet beräknas för totaltrafik. De tre övriga parametrarna beräknas endast för personbilar utan släp eftersom andra fordon ibland har lägre hastighetsgränser än de skyltade.

De index som vi redovisar speglar utvecklingen av fordonshastigheter exklusive effekter av lokala åtgärder för att påverka hastigheterna. Sådana lokala åtgärder kan vara omskyltning av hastigheter och etablering av ATK-sträckor. Det begränsade urvalet om 83 mätplatser på riksnivå (och ännu färre på regionnivå) kan inte förväntas fånga upp effekter av sådana åtgärder på ett riktigt sätt.

Berörda mätplatser lyfts därför tillfälligt ur systemet när åtgärder sker. Indexen kan däremot återspegla hastighetsförändringar som beror av generella åtgärder som berör alla trafikanter, till exempel höjda bötesbelopp.

Indexen speglar på nationell nivå i första hand utvecklingen i de 83 mätplatserna och på regional nivå utvecklingen i de mätplatser som representerar den aktuella regionen eller regionsgrupperingen (exempelvis norr/mitt).

Anledningen till sammanslagningen i regionsgrupperingar är att antal mätstationer inom berörda regioner bedöms vara för få för att ge en rättvisande bild av utvecklingen på regionnivå. Någon vetenskapligt grundad generaliserbarhet till hela det statliga vägnätet finns inte. Indexen har dock hittills visat sig ha en god följsamhet mot andra mätningar.