Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Stationshus och järnvägsspår

Barriäreffekter och intrång

Trafiken på vägar och järnvägar blir fysiska hinder - människor och djur hindras att röra sig fritt i skog och mark. Barriäreffekter finns också i tätorter.

Vägar och järnvägar utgör barriärer för friluftsliv och för spridningsvägar för biologisk mångfald. Tillgängligheten till olika målpunkter som köpcentrum, skolor, arbetsplatser och knutpunkter för kollektivtrafik påverkas av barriärerna. Genom att man i översiktsplanen tänker på att lokalisera bostäder i anslutning till viktiga målpunkter kan såväl det totala transportbehovet som barriäreffekterna minska.

Plankorsningar vid samhällsplanering

Korsningar mellan väg och järnväg i samma plan kallas plankorsningar. Det kan vara en mycket farlig plats där incidenter och olyckor kan få allvarliga följder. För att förbättra säkerheten vill Trafikverket minska antalet plankorsningar och öka säkerheten vid de som finns kvar. Grundprincipen ska därför vara att bygga bort befintliga plankorsningar vid investeringsåtgärder och större reinvesteringsåtgärder, till exempel genom att bygga planskilda lösningar.

Vid planering av ny bebyggelse eller näringsverksamhet i närheten av en plankorsning är det viktigt att reflektera över om en sådan etablering kommer att påverka trafiken över plankorsningen. Här kan det vara lämpligt att använda sig av fyrstegsprincipen för att hitta lösningar som kan leda bort vägtrafiken från plankorsningen. Det är önskvärt att minska trafikbelastningen i plankorsningar. Plankorsningar mellan järnväg och gång-, cykel- och mopedvägar ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt.

Skydd vid plankorsningar

Skydd vid plankorsningar varierar från inget skydd alls till bommar. Typen av skydd bestäms bland annat av vilken typ av vägtrafik som passerar korsningen, högsta tillåtna hastighet på järnvägen och hur mycket järnvägs- och vägtrafik som passerar korsningen.

Trafikverket fattar beslut om skyddsnivån i plankorsningar på det statliga järnvägsnätet. Ansvaret för säkerheten i korsningar delas mellan Trafikverket och väghållningsmyndigheten. Trafikverket beslutar om skyddsnivån i plankorsningar även inom avskilda områden som industriområden och hamnar.

Planera för att minimera obehörigt spårspring på järnvägen

Det är förbjudet att beträda spårområdet utan infrastrukturförvaltarens eller ett järnvägsföretags tillstånd. Förutom på de platser där det klart framgår att allmänheten har tillträde (9 kap. 1 § järnvägslagen (2004:519).

Befintliga miljöer är ofta utformade på ett sätt som kan bidra till att obehöriga vistas på spåret, vilket är ett allvarligt problem på många platser. Redan tidigt i planeringen ska frågor om tillgänglighet och järnvägens barriäreffekt övervägas. Åtgärder för att göra spårområdet mindre tillgängligt för allmänheten är stängsel, bullerplank (förutsatt att de är utformade så att det inte är lätt att klättra över dem), diken, branta slänter och svårforcerad vegetation.

Det går aldrig att skärma av järnvägen helt och dämed göra det omöjligt för obehöriga att beträda spåret. Kameraövervakning kombinerat med snabba väktar- och polisingripanden kan vara en effektiv metod för att förhindra personpåkörningar. Dessutom krävs god tillgänglighet till målpunkter som centrum, skolor och större bostadsområden så att man inte frestas att ta genvägen över spåren.